Sotingeplan 52, 2 tr Spånga - Tensta, SPÅNGA

Det nya Tensta uppfördes i samband med miljonprogrammet och skulle ha en "stadsmässig" täthet nära naturen. I den nya stadsdelen skulle även "trafikseparering" gälla, alltså fordonstrafiken avskild från övriga trafiken genom planfria korsningar. Det första spadtaget togs i november 1966 och året därpå skedde den första inflyttningen. De första boenden fick leva på en gigantisk byggarbetsplats med tillfälliga matbutiker i baracker, provisorisk busslinje, leriga gångvägar och bristande social service. En av de stora aktörerna var Svenska Bostäder som informerade sina nya hyresgäster i en broschyr 1969: "Vi vill uppmärksamma Er på att Ni flyttar till en stadsdel i varande. Ni kommer med andra ord en tid framöver att bo på en byggarbetsplats med allt vad det innebär...". Dessa problem ledde till att Testa fick utstå massiv kritik, speciellt av massmedia. Situationen förbättrades i takt med att stadsdelen växte fram och sociala inrättningar samt skolor och centrumanläggningen färdigställdes.
Till miljonprogrammet hörde även småhus och år 1969-1970 uppfördes kvarteret Sörgården i regi av Stockholms stads småstugebyrå (SMÅA). Kvarteret ligger öster om Spånga kyrka och är stadsdelens enda ursprungliga småhusområde. De 76 vinkelbyggda radhusen tillkom i självbyggeri och hade formgivits av arkitekterna Jon Höjer och Sture Ljungqvist. Området är en bra representant för det tidstypiska idealet för radhus från 1960-talet "tätt-och-lågt". Arkitekturen är enhetlig med enkla, kubiska, byggnadsvolymer och fasader i ljus spritputs och röd träpanel. Kvarterets småhus är grönklassade av Stadsmuseet i Stockholm vilket betyder bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

KOMMUNIKATION

Från Tensta tar det 20 minuter med tunelbanans blåa linje till T-Centralen. Från Tensta går flertalet bussar till Norra Storstockholm så som Kista, Spånga, Järfälla och Universitet.